Child Inclusive Mediation: en evidensbaserad modell för barnsamtal.

18 november, 2009

Child Inclusive Mediation: en evidensbaserad modell för barnsamtal.

 

Denna artikel beskriver aktuell australiensisk forskning och praktik om barns deltagande i medling. Det svenska begreppet samarbetssamtal används inte internationellt, men motsvaras i stort av medling. Den forskning som refereras till kan därför vara intressant även i Sverige, även om viss hänsyn måste tas till den skillnad i uppdrag som statsmakterna gett oss. Framförallt handlar det om att man i Australien arbetar mer terapeutiskt med familjer som genomgått separation, om sådana behov finns. Man har också fler roller, såsom ”Child Therapist” och ”Child Consulant”. Föräldrar erbjuds 6 medlingstillfällen gratis, sedan utgår en avgift.. Om ex alienation förekommer, erbjuds barnet egen terapi. Barnen inkluderas också i familjerådgivning i högre grad än i Sverige

 

 

 

En pågående konflikt mellan föräldrarna påverkar barnes utveckling på djupet.

Flera studier har visat att en konstruktiv process sannorlikt har en kumulativt positiv effekt samt att en fientlig vuxenfokuserad process sannorlikt har en kumulativt negativ effekt på barnets situation(Emery, 2004, McIntosh and Long 2005).  Den studie som nedan refereras till leddes av Jennifer McIntosh, PhD, barnpsykolog och familjeterapeut. Jennifer är verksam vid La Trobe University i Melbourne, Australien. Studien heter Child focused and child inclusive mediation. A study of outcomes. Studien publicerades 2004. Det är en komparativ studie som pågick under fyra år. Man undersökte:

-         föräldraallians

-          konflikthantering

-         relation mellan förälder och barn

-         nöjdhet med umgänges- och boendearrangemang

-         barnets välmående och anpassning

-         barnets uppfattning om föräldrarnas konflikt och samarbete samt

-         barnets stressnivå.

 

 

 

En jämförande studie av två olika sätt att fokusera på barnet vid medling.

I undersökningen deltog 183 separerade par och deras barn, totalt 298 personer. Föräldrarna  deltog frivilligt eller efter domstolsbeslut. Föräldrar, barn och medlare intervjuades före, tre och tolv månader efter att sessionerna avslutats. En uppföljningsstudie gjordes efter fyra år. Intervjuerna kompletterades med olika psykologiska tester. Man lät halva gruppen genomgå 1) Child Focused mediation  och den andra halvan 2) Child Inclusive mediation. I den senare användes en terapeutsik modell med teoretisk bas från anknytnings- och utvecklingspsykologi. Jag har fokuserat på att beskriva Child Inclusive mediation, eftersom denna skiljer sig mest från samarbetssamtal och också gav bäst resultat.

 

Skillnaderna mellan modellerna kan kortfattat beskrivas enligt följande:

 

  1. Child Focused Mediation:

Medling om de presenterade områdena, inkluderande

  • Föräldrautbildning
  • Aktivt bearbetande av konflikten, föräldraalliansen och samspel
  • Generellt övervägande av varje barns erfarenheter och behov, som föräldrarna uppfattade dem.

 

 

  1. Child Inclusive Mediation:

Medling om ”hela familjens agenda”, inkluderande:

  • Föräldrautbildning
  • Aktivt bearbetande av konflikten, föräldraalliansen och samspel
  • Session för bedömning av barnets situation
  • Session för terapeutisk feedback till föräldrarna av Child Consulant och medlare
  • Särskilt anpassat övervägande kring varje barns erfarenheter och behov

 

 

 

Syfte med och genomförande av Child Inclusive mediation

Målsättningen med Child Inclusive mediation var att återskapa en säker emotionell bas för barnen efter separationen. Man ville skapa en informerad och transformativ dialog med föräldrarna om de unika behov som varje barn i familjen har.

 

Rent praktiskt har man genomfört modellen Child Inclusive mediation genom individuella församtal och därefter gemensamma samtal. Efter första medlingssamtalet hålls ett barnsamtal av särskilt utbildad Child Consulant. Denne deltar sedan i nästa medlingssamtal och återför feedback från barnsamtalet, om barnets erfarenheter och speciella behov, såsom Child Consulant uppfattat dem.

 

Samtalet med barnet fokuserar på hur barnet upplever sin situation. Barnet får inte uttrycka beslut eller ens direkta önskemål. Samtalet ska vara ett säkert ställe för barnet att uttrycka sig på och det som återförs till föräldrarna är en sammanfattning av hur den som mött barnet uppfattat dess situation och behov. Olika mängder information ges till föräldrarna, beroende på vilka försvarsstrategier som föräldrarna har och vilken information de kan ta emot.

 

Återföringen till föräldrarna sker enskilt, vilket underlättar för föräldrarna att ta till sig informationen.  Det huvudsakliga budskapet handlar ofta om hur föräldrarna kan repositionera sig för att vara en del av ett team som hjälper barnet istället för att vara en del av barnets problem.  En viktig princip är att ”feedback ska aldrig överskrida föräldrarnas kapacitet att lyssna till och använda materialet”.

 

 

 

När bör barn inkluderas i medling?

  • När föräldrarnas konflikt har påverkat barnets möjlighet att ha en konfliktfri relation med en eller båda föräldrarna.
  • När en eller båda föräldrarnas kapacitet att se barnets behov är begränsat av den pågående konflikten.

 

 

 

När bör man vara försiktig eller avstå från att inkludera barn i medling?

  • Obehandlade eller dåligt hanterade psykiska störningar
  • Karaktärs/personliga störningar som starkt påverkar förälderns reflexiva förmåga
  • Omogenhet hos föräldrar
  • Om inget genuint intresse finns att lyssna till barnets synpunkter
  • Om inget värde kan ses i rollen hos den andre föräldern
  • Mycket hög konfliktnivå, som inte kan härbärgeras
  • Befäst alienation
  • Om en förälder inte vill medverka
  • Om barnet inte vill medverka
  • Fallet överskrider personalens kompetens

 

Om inte medling bedöms fungera, kan föräldrastöd över tid erbjudas parallellt med ev egen terapi för föräldrarna.

 

 

 

Vilken roll har Child Consulant?

Rollen som Child Consulant innebär att vara alierad med barnet, och ett språkrör för detta. Child Consulant är också ett stöd för föräldrarna att reflektera kring barnets behov. Child Consulant tar reda på familjens historia, vilka verktyg de har, hur de har hanterat tidigare trauman, vilken reflektionsförmåga och kapacitet de har att skilja på sina egna och barnets behov. Medlaren och Child Consulant hjälper föräldrar att utveckla en tydlig bild över barnets behov i samband med separationen och konflikten.  Föräldrarna erbjuds att ta del av material om hur de kan skapa en säker bas för fortsatt föräldraskap efter separation.

 

Child Consulant och medlaren hjälper föräldrarna att förstå barnets verklighet. De använder terapeutiska verktyg utan att för den skull bedriva psykoterapi. Syftet är att föräldrarna ska få en stadigare grund för sina beslut. Samtalsledarnas attityd är mycket viktig, att inte predika eller ha förutfattade meningar. Det handlar om ”medkännandets auktoritet”.  Samtalsledaren måste kunna hantera de projektioner som förekommer vid hög konfliktnivå.

 

Child Consulant ansvarar för det kliniska materialet och lämnar slutsatser till medlaren, inga detaljer. Man använder också screeninginstrument för att ta reda på om  ytterligare stödinsatser behövs. Finns tidiga tecken på anknytningsstörning, förekommer alienation? Child Inclusive mediation tar 6-8 timmar mer än Child Focused mediation.

 

Child Consulant är barnpsykolog eller specialutbildad socialarbetare och använder samtalsmetoder/verktyg som familjeskulptur, Nallekort, självrepresentation, teckningar, Emmadockor, CPRC (scale of sadness) och andra screeninginstrument för att bedöma hur stressat barnet är, samt projektiva tekniker som att samtalsledaren börjar berätta en saga och barnet ombeds fortsätta etc. Child Consulant ska vara medlem i yrkesorgansiation, få enskild och grupphandledning samt ha erfarenhet av separerade familjers speciella problematik.

 

 

 

Vilka resultat gav undersökningen?

 

  • Barnen påverkades starkt av föräldrarnas konflikt. 91% var ledsna, 68% rädda och 52% var arga i samband med föräldrarnas konflikt.
  • Barnen behövde många gånger hjälp för att hantera sin situation. 40% av barnen använde förnekelse och/eller magiskt tänkande för att hantera situationen. 35% av barnen var traumatiserade.10% kunde själva hitta effektiva lösningar.
  • Child Inclusive mediation gav en halvering av fall till domstol, bättre föräldrasamarbete, föräldrarna ansåg att besluten passade barnen bättre och de blev mer varaktiga, barnen fick bättre relation till sin mamma och närmare relation till sin pappa, färre psykosociala symtom, upplevde mindre konflikt mellan föräldrarna.
  • Vid uppföljningsstudien fyra år senare rapporterade Child Inclusivegruppen fortsatt färre fall till domstol, lägre återgång till medling, mer övernattningar hos fadern, större stabilitet i umgängesarrangemangen, fäder och barn var mer nöjda med boendearrangemangen, mödrarna litade mer till fädernas föräldrakapacitet.
  • Båda behandlingarna gav bestående effekt på föräldrarnas konfliktnivå.

 

 

 

 Sammanfattningsvis kan konstateras att väl genomförda samtal med barn, med väl avvägd målsättning och varsamt återförda till föräldrar, kan vara till stor hjälp för föräldrar då det gäller att fatta informerade beslut om sina barns situation, och därmed också innebära en avlastning för barnen, i de fall där de är utsatta för föräldrarnas konflikt. Det bedöms viktigt att göra en screening om vilka ärenden som är lämpliga att bedriva barnsamtalen i., för att inte riskera att utsätta barnen för en situation som föräldrarna inte är mogna att hantera. När jag jämför praktik i Sverige och Australien slås jag också av behovet att i Sverige utveckla fler sätt att hjälpa familjer efter separation. Vi saknar i stort terapeutiska verktyg, möjlighet att behandla familjen då alienation förekommer samt metoder att bedöma när olika verktyg är lämpliga att använda.

 

 

Cecilia J Granberg

Familjerättssocionomernas Riksförening

                                                                                                                          

 

 

Andra publikationer som är relaterade till denna artikel:

 

McIntosh, J.E. (2007) Child Inclusion as a principle and as evidence based practice. Applications to family law sevices and related sectors.  Issues Paper for the Australian Family Relationships Clearing House. Australian Institute of Family Studies.

 

McIntosh, J.E, Wells, Y.D.& Long, C.M (2008) Child focused and child inclusive family law dispute resolution. One year of findings from a prospective study of outcomes. Journal of Family studies, January.

 

McIntosh, J.E  and Long, C.M (2006)  Children beyond dispute. A prospective study of outcomes from child focused and child inclusive post-separation family dispute resolution. Final report. Cranberra.