Vilken medlingsstil har du- och hur påverkar det dina samarbetssamtal?

18 november, 2009

Bakgrund

I artikeln kommer forskning och praktik om olika medlingsstilar att gås igenom. Utgångspunkten är en föreläsning vid AFCCs konferens 30 Maj 2009 av  Claudia Cohen och Tiffany Butts, Department of Psychology, Rutgers University, New Jersey. De har skapat instrumentet MSI, Mediator Style Inventory, som är skapat för att ta reda på vilken medlarstil medlaren har. Denna kunskap är viktig fär att avgöra vilka ärendetyper som bäst passar medlaren. I USA söker domstolen aktivt passande medlarstil till varje enskilt fall, för att öka möjligheten till lyckat resultat. Jag kommer också att referera till John Wades studie av fyra utvärderingar av familjemedling i Australien, som bedömer effektivitet av olika medlingstyper och ger generella slutaser om vad som skapar lyckade resultat.

 

 

 

Vad är ”stil” och varför har det betydelse?

Medlingsstilen påverkar resultatet av medlingen och hur nöjda parterna är med medlingen (Butts, 2009). Att diagnosticera medlarstil handlar i stor utsträckning om att ta reda på vilka verktyg medlaren använder och känner sig bekväm att använda samt hur medlaren uppfattar sitt arbete. I de fall man är två medlare är detta av stor vikt så att medlingsmetoderna inte kolliderar och motverkar varandra. Det är också viktigt att känna till vilka medlingsstilar som passar i olika ärendetyper.  Medlare kan vara olika flexibla. En del har en tydlig stil, andra mixar mellan olika stilar. Att tala om olika sätt att arbeta är ett sätt att utveckla professionen.

 

 

 

Definition

Medlingsstil har blivit definierat som ”en serie strategier och taktiker som karaktäriserar hur en medlare kommer att närma sig ett ärende, och den roll medlaren upplever sig ha vid medlingen” (Kressel, 1994, Coltri, 2004).

 

 

 

Studier av medlingsstil

Olika studier har framförallt fokuserat på frekvensen av olika beteenden hos medlaren, omständigheterna under vilka medlarens beteende användes samt hur medlarens beteende kan relateras till resultatet av medlingen. Man har genomfört undersökningar genom att låta en mängd olika medlare medla i samma fall, och sedan göra videoanalyser.  GEMS (Global Evaluation of Mediation Scale) och ATMS (Approach to Mediation Survey) är exempel på metoder som använts.

 

 

 

Fyra medlingsstilar

Cohen och Butts beskriver fyra medlingssstilar; evaluative (värderande), facilitative (underlättande), latent cause (underliggande orsak) samt transformativ (omvandlande, terapeutisk).  Varje medlingstyp har sina grundläggande antaganden, sin diskurs. Vad gäller medling i USA, tillhör 46% facilierande medlare, 31% transformativa/terapeutiska, 12% evaluerande, 9% latent cause och 2% använder två eller fler stilar. Vad gäller familjemedling är andelen latent causemedlare högre.

Evalutativ medling- medlaren bedömer och värderar. Medllarens roll är att vara direktiv. Kända medlare inom denna grupp är bla Jeanne Brett och Leonard Riskin.

 

Facilitativ medling- medlaren underlättar parternas kommunikation så att de själva kommer fram till lösningar. Medlarens roll är nondirektiv. Kända medlare inom denna grupp är bla Deborah Kolb och Henry Wood.

 

Latent cause- hanterar diagnostisk förståelse av konflikten. Strategisk, ej värderande, ser underliggande strukturer. Medlaren har roll av att vara expert på konfliter.

 

Transformativ- tvisten ses som en möjlighet till växande genom att parterna reflekterar och kommer till insikt.. Målet är att öka deras förmåga att hantera även kommande problem. Kända medlare är bla Joseph Folger och Robert Bush.

 

 

 

Genusperspektiv

Män använder i högre grad evaluerande- och latent causemedling. Det kan bero på att det finns fler manliga domare, och rättssystemet är i sig mer evaluerande. Kvinnor använder i högre utsträckning facilitativ och transformativ medling. Kvinnliga medlare är mer medvetna om relationens betydelse och de personliga aspekterna vid medlingen, enligt Cohen och Butts. 

 

 

 

Vilka är de klienter som söker familjemedling?

I en Australiensisk studie (Wade, 1997) framkom att det var övervägande medelklass, bättre utbildade och med fler barn än genomsnittet. Man ansåg att de facilierande/problemlösande metoderna generellt sett var bättre lämpade för denna grupp. Evaluerande medling ansågs som troligen mer populär hos  föräldrar med lägre utbildning och föräldrar av annan kulturell härkomst.

 

 

 

Vilka faktorer påverkar familjemedlingens effektivitet?

I den ovan refererade undersökningen framkom att vissa faktorer, oavsett medlingsstil, påverkade nöjdhet hos klient, resultat och varaktighet av överenskommelser. Dessa var:

  • Om två medlare deltog var de av olika kön
  • Man inte bara förhandlade om sakfrågan, utan att det blev en problemlösningsprocess
  • Att man förhandlade om alla uppkomna problem, inte bara konfliktområdena
  • Att man genomförde utförliga församtal och screening
  • Att medlaren hade handledning och löpande fortbildning
  • Att medlaren samarbetade med advokater
  • Att man använde en särskild procedur då våld eller maktobalans förekom

 

 

 

 

 

Generella slutsatser om när medling är lämpligt

I de fyra olika programmen nåddes full överenskommelse i 44-71%, delvis överenskommelse i 11-39% och i 17-18% skedde ingen överenskommelse alls. I vissa fall rapporterade parterna att medlingen förvärrat situatuionen. Det var främst de som hade låg tilltro/låga förväntningar innan medlingen startade, vilket belyser vikten av att medling är en frivillig process. Generellt berättade klienterna om det positiva att arbeta tillsammans i förhandling, även om de inte nådde till full överenskommelse. I undersökningen rekommenderas tidig medling. Wade konstaterar att vid långvarig konflikt krävs särskilda kunskaper hos medlaren, och anpassade tekniker.

 

 

 

Diskussion

Medling som sådan har olika grad av effektivitet. Det finns situationer när medling kan förvärra situationen. Hög kvalitet och flexibilitet i processen leder till bättre resultat. Resultatet beror i stor utstäckning på medlarens skicklighet, och hur väl anpassade teknikerna är. Jag bedömer att användandet av ett väl utformat screeninginstument skulle förbättra ”matchningen” mellan parternas konfliktnivå, resurser och behov och passande medlingsteknik/ medlare.

 

Användandet av medlingsstil sker oftast omedvetet. Genom att använda instrumentet MSI kan man öka medvetenheten om den egna stilen och därmed få bättre resultat genom att aktivt välja rätt medlare till varje ärende. En viktig fråga till parterna är ”vart vill ni komma?” och sedan välja redskap utifrån detta samt konfliktdiagnos. Olika redskap har olika effektivitet i olika sammanhang., det är inte konstigare än att det går bättre att springa med löparskor än med stövlar. Om det regnar däremot, är stövlar mycket mer lämpade…

 

Slutligen skulle jag vilja utmana rättssystemet att studera effektivitet och nöjdhet hos partena i familjerättsliga tvister, så att vi på allvar kan göra jämförelser mellan medlingens och det rättsliga systemets effektivitet.

 

 

 

Cecilia J Granberg

Familjerättsocionomernas Riksförening

 

 

 

Referenser:

 

Tiffany Butts, Claudia Cohen A Mediation style inventory-what is style and why does it matter? AFCC Annual Conference, New Orleans 2009

 

John Wade, Four evaluation studies of family mediation services in Australia. Bond University 1997.vid församtal

 

Sophy Bordow and Janne Gibson, Evaluation of the Family Court Mediation

Service, Family Court of Australia, Research Report, No 12.

 

 L Moloney, T Fisher, A Love and S Ferguson, Federally Funded Family

Mediation in Melbourne: Outcomes, Costs and Client Satisfaction, AGPS,

Canberra, 1995

 

L Moloney, T Fisher, A Love and S Ferguson, Managing Differences:

Federally Funded Family Mediation in Sydney: Outcomes, Costs and Client

Satisfaction, AGPS, Canberra, 1996