Familjer i vårdnadsstrider behöver få bättre hjälp

25 februari, 2010

Det är 55.000 barn per år i Sverige som är med om att föräldrar separerar. Av dem är det ca 10% som blir drabbade av vårdnadskonflikter mellan föräldrarna, som ofta pågår en stor del av barnets uppväxt. I Sverige saknas metoder för att hjälpa föräldrarna att varaktigt lösa konflikterna och hitta en samarbetsform där barnets bästa är i fokus, när samarbetssamtal inte fungerat. Forskning varnar för att ihållande konflikt mellan föräldrar markant ökar risken för allvarliga känslo- och betendemässiga störningar hos barn (Kelly, 2002). Vi vet att svåra vårdnadsstrider är stressande, traumatiska och direkt skadliga för barn (Elrod och Ramsay 2001). Nu är det dags att dessa familjer får bättre hjälp! 

Kommunerna är enligt Socialtjänstlagen skyldiga att erbjuda samarbetssamtal. Den inriktning som lagstiftaren gett dessa samtal är förhandlingsbaserad. Samtalen ger god hjälp till många föräldrar, de flesta gör överenskommelser om sina barn. I en nyligt publicerad svensk studie av docent Eva Ryrstedt konstateras att samarbetssamtal främst hjälper föräldrar som kan förhandla. I många fall bör dock konflikten bearbetas först exempelvis genom terapeutiska samtal. 

En del kommuner erbjuder utöver samarbetssamtal stödgrupper för barn och några kommuner har föräldrautbildning för separerade föräldrar. Möjligheten att få stöd efter en separation varierar kraftigt beroende av vilken kommun föräldrarna är bosatta i. De flesta kommuner saknar föräldrautbildning för separerade föräldrar och stöd till barn som upplevt svåra separationer. 

Forskning visar entydigt att den viktigaste faktorn för barns välmående efter separation är att inte utsätta barnet för konflikt mellan förädrarna (Lamb, 1997, Kelly, 2007, Pruett, 2004, Featherstone, 2004, Jaffe, 2008). Därför har man bland annat i Norge och USA utvecklat en rad insatser för att tidigt stödja separerade familjer. I Norge finns obligatorisk medling vid separation när det finns barn under 16 år i familjen. Föräldrautbildning enligt en nationellt framtagen metod finns också att tillgå i de flesta kommuner i Norge. 

Föräldrar som inte kommer överens kan välja att gå till domstol. I många länder finns särskilda familjedomstolar som behandlar vårdnadsstrider. I Sverige handläggs vårdnadstvister i allmänna domstolar. Alla domare anses vara lämpliga att handlägga dessa mål oavsett vilken kunskap och erfarenhet de har. Även om domare som är duktiga på förlikningar ofta får föräldrarna att komma överens även i vårdnadsmål är dessa överenskommelser sällan varaktiga utan parterna återkommer med sina stridigheter. Detta är inte i enlighet med barnens bästa. För att handlägga dessa mål behövs specialkompetens exempelvis om barns behov, krishantering och våld i nära relationer. Domstolar behöver utbildas och på bred front införa effektiva sätt att hjälpa familjer där konfliktnivån är särskilt hög.  

I flera länder finns samverkan mellan domstol och kommuners familjerättsenheter. I Norge anlitas en sakkunnig beteendevetare som är med vid förberedande sammanträden i domstolen och som får i uppdrag att hjälpa parterna att ta sitt föräldraransvar och komma överens med barnets bästa i fokus. I och med detta stärks barnets röst i domstolarna och konsekvenserna för barnen av de föreslagna lösningar kan lyftas under förhandlingens gång.  

I USA arbetar man med att förebygga konflikter geom att föräldrar som separerar ska upprätta en plan för hur det fortsatta föräldraskapet ska se ut och hur barnet ska få tillgång till båda föräldrarna. Denna plan skickas till familjedomstolen. Vid domstolen görs en screening för att fånga upp de familjer som behöver extra stöd. Föräldrar kan bli ålagda att genomgå föräldrautbildning, ha kontakt med en föräldrakoordinator, genomgå terapi eller program som följd av en hög konfliktnivå eller för att motverka att barnet bli alienerat. Särskilda insatser för familjer där det förekommit våld finns. Föräldrarna får inte driva rättsprocesser innan de genomgått de insatser hänvisats till.  

Föräldrar med hög konfliktnivå  i USA kan genom en dom bli ålagda att ta emot hjälp och stöd från en föräldrakoordinator. Denne sätts in för att mildra konflikter och se till barnets bästa. Koordinatorn kan i kraft av domen bestämma i avgränsade frågor som rör barnet när föräldrarna inte kan enas exempelvis om vilken skola barnet ska gå i. I en nyligen publicerad undersökning konstateras en kraftig minskning av antalet nya domstolsprocesser (75% lägre andel) i de fall där föräldrakoordinator använts (Henry, Fieldstone, Bohac, 2009). I projektet Barn i svåra vårdnadsstrider i Stockholm sydväst prövas insatsen koordinator i bearbetad form. I Sverige sakans lagstiftning som ger koordinator mandat att fatta beslut. 

I USA används även internetbaserade föräldrakurser i ett flertal delstater i USA. Här finns program som hjälper föräldrar att hantera sitationen när ett barn riskerar att bli alienerad från en förälder. De utgår från forskning som visar att barn som utsatts för alienation mår psykiskt dåligt, har hög ångestnivå och sänkt självkänsla. Dessa barn erbjuds terapeutisk kontakt, samtalsgrupper och läger för att återförenas med den förälder de undanhållits ifrån i de fall de bedöms som i linje med barnets bästa. 

Att genomgå en separation är en svår omställning för alla inblandade. Det krävs en prioritering av området för att minska lidande hos barn och föräldrar. 

Vi föreslår att: 

Den familjerättsliga lagstftningen ses över i syfte att bättre kunna bidra till att familjer får den hjälp de behöver. 

Möjligheten att införa familjedomstolar där domarna har den erfarenhet och de kunskaper som vårdnadsmål kräver, ses över.  

Förstärkt samverkan mellan familjerätt och tingsrätt.  

Utbildning med fokus på barnets bästa erbjuds separerade föräldrar. 

Domstolens befogenheter utökas för att kunna ålägga utbildande eller behandlande insatser som exempelvis föräldrakoordinator eller program för att minska konfliktnivån.  

Britt Björneke, rådman vid Södertörns tingsrätt

Cecilia J Granberg, ordförande för Familjerättssocionomernas Riksförening (FSR)

Marianne Gabrielsson Hägersten-Liljeholmen SDF, Stockholms stad, projektledare för Barn i svåra vårdnadsstrider