Arbetsmodell från Gällivare

23 augusti, 2010

http://www.gellivare.se/sv/Kommun/Stod--Omsorg/Familjeratt/Familjerattens-utvecklingsarbete/

 

Familjerättens utvecklingsarbete

Samarbetssamtal/vårdnadsutredning med fokus på barns behov

Hopp [håp´] subst. –en –ar. 1 grundad tro (och önskan om) gynnsam utveckling av visst slag; särsk. om känslomässigt grundad tro {förhoppning, förlitan, förtröstan}:framtidshopp

Ordens betydelse i att skapa hopp i samarbetssamtal/vårdnadsutredning. En övergång från samtal omföräldrakonflikten till barns behov. Genom att skapa betydelse i orden, blir det svårare att gå tillbaka till föräldrakonflikten.

BAKGRUND

Arbetsgruppen vid familjerätten i Gällivare kände sig inte tillfreds med samtalen/utredningarna, där samtalen trots försök att fokusera på barnet ändå kom att präglas av föräldrakonflikten. Samtalen handlade till största delen om föräldrarnas konflikt och vad den ena föräldern ansåg att den andre föräldern hade för brister i sitt föräldraskap. Upplevelsen var att man hade för mycket fokus på föräldrakonflikten och det blev därmed svårigheter att hålla fokus på barnet.

Grundtanken vid familjerätten är att båda föräldrarna är viktiga och barnen behöver båda sina föräldrar utifrån barnets behov, även efter det att ett samarbetssamtal hållits eller en vårdnadsutredning är gjord. Barnen blir inte hjälpta av att en av deras föräldrar blir ”diskvalificerade”. Istället har vi övergått från föräldrakonflikten till att samtala om/utreda barns behov och hur föräldrarna bäst tillgodoser dessa behov. Tanken är att detta ska skapa en process hos föräldrarna och samtalet blir därmed ett förändringsverktyg.

ARBETSMETOD – MED FOKUS PÅ BARNEN

1) Ordens betydelse
Ord är viktiga verktyg för kontakt. De används mer medvetet än någon annan kontakt och det är därför viktigt att använda orden väl i vår kommunikation. Valet av ord kommer från två håll – inifrån och som ett svar på någonting utifrån. Ord påverkar definitivt känslomässiga förhållanden mellan människor och människors förmåga att samarbeta.

    Konflikter är fällor i språket
     (Ludwig Wittgestein)

Genom att skapa betydelse i orden blir man tvungen att lyssna till det man säger och se om man verkligen säger det man menar.

2) Process
Samtalet ses som ett förändringsverktyg och är en process som påbörjas vid familjerätten. Genom att hjälpa föräldrarna att lägga fokus på barnets behov i samtalet, läggs grunden för föräldrarna att fatta ett bra beslut utifrån barnets behov.

3) Hopp
Genom att inleda samarbetssamtalet/utredningen med att fråga föräldrarna om deras hopp med samtalet/utredningen anger vi en mer upplyftande och positiv inledning av mötet, vilket även påverkar föräldrarna. Föräldrarna berättar om deras förhoppning med samtalet/utredningen.

4) Sammanhangsmarkering
Utredarna beskriver för föräldrarna familjerättens uppdrag. Familjerätten kommer att utgå från barnets fokus/barnets behov, dvs. fokus kommer inte att läggas på föräldrarnas konflikt.

5) Två föräldrar i rummet
Två föräldrar i rummet skapar möjligheten till process, förändring sker med båda föräldrarna närvarande. Utgångspunkten är den samma i barnsamtal. Barn är lojala och i behov av båda sina föräldrar och skall inte säga mer är de vågar stå för inför sina föräldrar.

6) Whiteboard – Ordkarta (Linguagram)
Genom att gå in i ordet barns behov skapa betydelse för föräldrarna i orden. Ordkartan utgår från ordet, barns behov, och föräldrarnas detaljerade beskrivning. Under samtalets gång illustreras detta på Whiteboard tavla. Med hjälp av ordkartan vidgas samtalet och barnets livssituationen tydliggörs. Orden får en praktisk och känslomässig innebörd. Föräldrarna får en djupare förståelse i vad barns behov betyder just för dem och vad det innebär konkret i förhållande till barnet. Ordkartan skapar förståelse både för föräldern själv och inför den andre föräldern. Föräldrar har ofta lätt att beskriva att deras barn behöver så som kärlek, trygghet osv. utan att själva reflekteravad orden betyder för dem själva. Ordkartan hjälper familjerättssekreterarna och föräldrarna att stanna upp i varje ord eller begrepp och utforska dessa i detalj. Genomgången är en långsam process. När ordkartan skapas utgår man alltid från föräldrarnas ord. Genom att skapa betydelse i ordet barns behov blir det svårare för föräldrarna att gå tillbaka till konflikten. Samtalet får därmed ett annat fokus och avlastar föräldrarna i deras konflikt. Det blir därför även lugnare i rummet. Ordkartan sparas därefter och föräldrarna får med sig hem en egen kopia på denna.

7) Reflekterande samtal
Under samtalets gång har utredarna, i rummet med föräldrarna närvarande, samtal om samtalet med varandra. Föräldrarna ges ytterligare en dimension på hur man kan se på det de pratat om. Därefter ges föräldrarna möjlighet att reflektera på samtalet och kommentera detta.