Hur kan vi bemöta uppgifter om våld vid vårdnadstvister?

23 augusti, 2010

Hur kan vi bemöta uppgifter om våld vid vårdnadstvister?

Artikeln diskuterar det svåra området hur uppgifter om våld eller sexuella övergrepp kan bemötas vid vårdnadstvister. Hur vanligt är det, hur ofta är de sanna, vad kan göras för att skydda barnet? Artikeln baseras på internationell forskning och praktik och återger även delar av ett föreläsningsmaterial av Jean M Clinton, MD vid Mc Master University and Children´s Hospital och Linda C Neilsson, PhD och professor, Law in Society& Sociology University of New Brunswick.

Översikt om våld/umgänge

Epigenetik

Epigenetik handlar om hur gener kan förändras genom miljöfaktorer. Förändringen kan vara reversibel, dvs kan gå tillbaka. Den beskriver hur omgivningen lämnar avtryck i vår DNA. Denna kunskap är viktig därför att ”vi är våra hjärnor” och allt som påverkar våra hjärnor under tidig barndom lämnar spår. Det påverkar vår hälsa, inlärningsförmåga och vårt beteende.

Hjärnan produceras inte enbart genom våra gener. Den påverkas också av en livstids upplevelser. Den viktigaste tiden i hjärnans utveckling är de första fem åren. Kunskapen om hur ljud, beröring, ljus, mat, tankar, skador, droger och sjukdomar påverkar den växande hjärnan är viktig för förståelsen av hur en pågående konflikt med eller utan våldsinslag kan skada det lilla barnet.

Våldets kontext

Övergrepp och våld i hemmet är en stressande upplevelse. Stark stress kan orsaka långvarig skada. Övergrepp och våld behöver inte vara riktat mot barnet för att skada barnet emotionellt, fysiskt, neurologiskt och medicinskt. (Linda C. Nelson).

När barn upplever repetetiv aktivering av stress respons systemen, får det effekten att även när det inte existerar något reellt hot, kan barnet hamna i ett alarmtillstånd av ”fight or flight”. (Bruce Perry)

Prediktorer

De faktorer som mest påverkar barnets mående vid förekomst av våld i hemmiljön är:

• Våldets omfattning och allvarlighetsgrad

• I vilken grad barnet själv varit utsatt

• I vilken grad barnets vårdare varit utsatt

• Närvaro av andra riskfaktorer såsom övergrepp, missbruk och psykisk ohälsa.

Skyddsfaktorer

• Säkerhet för förälder och barn

• Stark, stabil anknytning till åtminstone en förälder eller vårdare

• Reducerad stress och konflikt

• Om barnet har god mental återhämtningsförmåga

Prioriteringsordning

Målet är att uppnå alla fem prioriteringarna, den femte beroende av hur tillfredställande de första fyra är uppnådda.

1. Säkerhet och skydd för barnet

2. Säkerställa säkerherhet och välmående för den utsatta föräldern

3. Respektera rätten för vuxna offer att själva styra sina liv

4. Ansvar av den som utfört våldet/övergreppen

5. Tillåta barnet kontakt med båda föräldrar

Betyder detta att barnet inte ska ha någon kontakt med den våldsamme föräldern?

Om kontakten är:

• säker för barnet och barnets vårdare,

• innebär positiva fördelar för barnet,

• inte innehåller fortsatt våld, övergrepp eller grova förolämpningar,

• inte utsätter barnet för skadlig uppfostran

• eller underminerar barnets kontakt med den huvudsakliga vårdaren kan barnet forsätta träffa den tidigare våldsamme föräldern.

 

Översikt om differentiering mellan våld och alienation

Vilken ståndpunkt förenar professionlla som arbetar med våldsproblematik och de som arbetar med alienation?

Åsikten att föräldrar som underminerar eller skadar barnets positiva anknytning till stödjande vuxna inte agerar i enlighet med barnets bästa. Målet att skapa säker, stabil anknytning till båda föräldrarna är viktigt. Om de vuxna tar ansvar kan barnet läka och må bra igen.

Viktiga frågor för att bedöma om den som utfört vålder nu tar ansvar

Erbjuder förädern säkerhet, stabilitet och stöd? Har föräldern vidtagit åtgärder för att minska konflikt och stress? Kommer barnets behov först? Är barnet inte längre rädd för föräldern?

Hur vanligt är det att uppgifter om övergrepp vid vårdnadstvister är sanna?

Enligt Thoennes och Tjadens studie har 50% av uppgifterna om övergrepp i vårdnadstvister bekräftats vara sanna, en tredjedel bekräftades vara osanna, och resterande del var oklara. I mitten av 90-talet kom forskning om att barn är lättpåverkade och kan felaktkligt bekräfta utredarens teori. Detta kallas ”confirmation bias”. Det är viktigt att utredaren inte färgar barnets uppgifter.

Vid anklagelser om övergrepp finns åtminstone fem möjliga förklaringar

1. Det har förekommit övergrepp.

2. Det förekom övergrepp relaterat till separationskrisen

3. Det förekommer ärligt uppfattade men falska anklagelser

4. Det förekommer medvetet falska anklagelser

5. Övergreppet har begåtts av någon annan än den anklagade föräldern

Vad ska särskilt beaktas?

Det är viktigt att inhämta information från flera källor. Barnsamtalet måste ske på ett korrekt sätt, en felaktigt genomförd intervju kan ge en helt felaktig berättelse. Det är viktigt att inte använda ledande frågor. Föräldern ska undvika att ställa frågor till barnet, det kan influera barnets minne. Studera barnet tillsammans med båda föräldrarna. Visar barnet rädsla? Är barnet upptaget av någon av föräldrarnas känslomässiga behov? Inträffar anklagelsen samtidigt som något störande inträffat för den förälder som anklagar den andre?

När kan anklagelser om våld bero på hämdlystnad?

• Våld eller övergrepp har inte förekommit tidigare

• Andra kan berätta om positiv relation mellan förälder och barn

• Ett mönster av falska anklagelser

• Förädern uppmuntrar barnet att att se negativt på den andre föräldern

• Svartsjuka

• Förädern accepterar inte domstolsbeslut

• Barnet använder negativa vuxenord när det beskriver den andre föräldern

• Barnet kan inte återge vad den andre föräldern gör som är negativt

Frågor som kan hjälpa att avgöra skillnaden mellan våld/övergrepp och alienation

• Har barnet skäl att avvisa oskyddad kontakt?

• Har föräldern kunnat berätta även om positivt föräldraskap hos den andre föräldern?

• Är anklagelserna genuina eller syftar de till att kontrollera eller återfå kontakt med den andre föräldern?

• Finns tidigare exempel på specifikt beteende i syfte att underminera barnets kontakt med den andre föräldern?

• Är det våldet tidigare utrett?

• Har barnet blandats in i anklagelserna om våld/övergrepp?

 

Diskussion

När jag skrev artikeln tänkte jag att detta måste vara en av de mest komplexa frågor vi har att hantera och samtidigt en av de mest avgörande för de barn vi möter. Är barnet utsatt för våld eller övergrepp, finns det ogrundad oro eller är ankalgelserna en del av vårdnadstvisten?

Det är avgörande att alla uppgifter om övergrepp eller våld blir snabbt och korrekt utredda.

Det är viktigt att barnsamtal genomförs på ett tillförlitligt sätt och att fakta inhämtas från flera källor. Vi måste vara försiktiga så att vi inte feltolkar information eller har en förförståelse som färgar utredningsarbetet. Samarbetet mellan utredare vid barn- och familjeenheterna och familjerätten behöver utvecklas och systematiseras.Advokater och domstolsväsendet behöver utbildas. Barnen är beroende av hur vi tillsammans genomför vår svåra uppgift!

Cecilia J Granberg

 

Referenser:

Bancroft, L och Silverman, J. (2002) The batterer as parent adressing the impact of domestic violece on family dynamics. (Thousand Oaks: Sage)

Bancroft, L. och Silverman, J. (2006) Adressing risk to children from batterers Quartly E Newsletter Comission on Domestic Violence, ABA.

Cunningham A. och Baker, L. (2004) What about me? Seeking to understand a child´s view of violence in the family. (London: Family court clinic)

Eddy, B (2010) Don´t alienate the kids! Raising resilient children while avoiding hogh conflict divorce. (Scottsdale, HCIPress)

Jaffe, P., Johnston, J., Crooks, C.Bala, N. (2008) Custody disputes involving allegations of domestic violence:toward a differented approach to parenting plans Family court review 46(3):500-522

Johnston, J. et al (2009) In the name of the child. A developmental approach to understanding and helping children of conflicted and violent divorce. (New York: Springer)

Neilsson, L. (2009) Domestic violence and family law in Canada: a handbook for judges (Ottawa: National judicial Institute)

Perry, B Maltreatment and the developing child Margret McCain lecture series