Resumé av FSR:s JO-anmälan mot Sthlms tingsrätt

13 september, 2023

Vid Bernt Wahlsten och Mats Sjöstens föreläsning Juridiska dilemman på Familjerättsdagarna 2022 uppmärksammades styrelsen genom en publikfråga på att bland annat Stockholms tingsrätt begärt in yttranden och utredningar enligt FB på "blanka papper". När någon familjemedlem i ärendet har skyddade uppgifter har familjerätten fått direktiv från tingsrätten om att de inte får skriva ut kommunens namn, logga eller handläggares namn. 

Utifrån att det vid föreläsningen visade sig att många i publiken hade liknande erfarenheter så bestämde sig FSR-styrelsen för att undersöka detta vidare. I anmälan daterad 2022-11-13 så uppmärksammar FSR JO på att de direktiv som bla Stockholms tingsrätt ger familjerätterna vid uppdragen inte överensstämmer med de handläggningsdirektiv som Mfof ger ut. Mfof påtalar vikten av att just kommun och tjänstemannens namn finns med i handlingarna. 

2023-04-17 meddelar JO att de inte går vidare med FSR:s anmälan. Detta sker efter att Stockholms tingsrätt på begäran har inkommit till JO med sina skriftliga rutiner i dessa ärenden. FSR har därefter begärt ut den skrivelse som Stockholms tingsrätt hänvisat till, Handläggning vid familjemål, från JO. I de skriftliga rutinerna står det (sidan 24) att detta förfarande beskrivs vara möjligt vid upplysningar enligt FB kap 6 § 20: 

När det gäller personer med skyddade personuppgifter så ska snabbyttrande inhämtas från hens socialnämnd/stadsdelsförvaltning. Det är dock viktigt att det av yttrandet som sådant inte avslöjas vilken socialnämnd/stadsdelsförvaltning som har avgett dem (t.ex. genom namn på handläggare, brevhuvud, telefonnummer till förvaltningen etc.) och att det inte avslöjas några uppgifter i yttrandet som gör att det avslöjas var personen i fråga bor (t.ex. inga namn på lärare, förskolor etc. får framkomma). Det kan göras genom att de som lämnar yttrandet gör det på en neutral handling, dvs. utan brevhuvud etc., och lämnar uppgift om vilken socialnämnd etc. som lämnar uppgifterna i en separat bilaga som sekretessmarkeras. Tingsrätten måste dock alltid kontrolläsa yttrandet och maskera sådant som kan röja var personen i fråga bor. Det kan uppkomma många olika frågor i anledning av att en person har skyddade personuppgifter. Prata med en beredningsjurist eller domare när det väcks olika frågor i sådana mål. Det är av yttersta vikt att tingsrätten inte röjer någons skyddade personuppgifter.

Gällande förordnande om vårdnad-, boende- och umgängesutredning så skriver de (sid 24):

När det gäller utredningar så kan det inte hemlighållas vilken socialnämnd/ stadsdelsförvaltning som genomfört den. När en person har skyddade personuppgifter kan det därför inte inhämtas en sådan utredning från den personens socialnämnd/stadsdelsförvaltning. I stället brukar det begäras att motpartens socialnämnd/stadsdelsförvaltning, den så kallat ”öppna” socialnämnden genomför utredning avseende båda parterna i samråd med den skyddade personens socialnämnd/stadsdelsförvaltning. 

 Så..om en familjerätt på nytt får förordnande från Stockholms tingsrätt om utredning enligt FB kap 6 § 19 st 3 där de ombeds "mörka" kommunnamn, tjänstemannens namn etc så hänvisa till deras rutinhandbok; Handläggning vid familjemål.