Torsdag 21 mars
Myndigheten för Familjerätt och Föräldraskapsstöd (MFoF)
Jämställdhetsmyndigheten
Jämställdhetsmyndigheten informerar om aktuella regeringsuppdrag och rapporter. Jämställdhetsmyndigheten kommer även berätta om det regeringsuppdrag som myndigheten redovisade i maj 2023, om att följa upp utvecklingen kring hur uppgifter om våld beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge. Myndigheten har bland annat haft dialog med 23 tingsrätter och sex hovrätter.
Föreläsare: Åsa Hjertström, utredare Jämställdhetsmyndigheten
Filmad intervju med dialogtolkar
Dialogtolkarna Susanne Sununu, Maryan Mohamed Dirie och Anahita Ahmad, intervjuas av Malin Carlsson, ordförande för FSR.
Samarbetssamtal - ett av socialtjänstens allra svåraste form av samtal
Till skillnad från många andra typer av samtal som man har som socialarbetare så präglas ofta samarbetssamtal av att innehållet är till synes okomplicerat men att processen i samtalet är oerhört komplicerad. Varför ska det egentligen vara så svårt att komma överens om bytesdag, klädköp, julledighet eller semester? Det är väl bara att bestämma! Men samtalet är till bredden fyllt av det man så många gånger inte känt sig hörd i - sveket, missförstånden, övergivenheten. Att arbeta med samarbetssamtal är inte att arbeta med familjerådgivning. Samtidigt blir det mycket svårt att komma framåt om inte processen blir talbar.
Ur innehållet:
- Innehåll, process och metabudskap
- Att definiera - inte terapera
- Samtal och tilltal - bara för att någon kommer till ett möte innebär det inte att man vill samtala
- TA - en modell för att guida sig själv och andra
- Att som professionell vägra bli använd som en möjliggörande för ohyfs
- Myten om att bara man är tillräckligt skicklig eller lär sig rätt modell så når man alla människor
Föreläsare: Görel Fred är socionom, leg psykoterapeut och handledare. Hon har under många år handlett Familjerätt inom socialtjänsten. Görel har under sina 25 år som handledare arbetat inom alla typer av grupper inom socialtjänsten såsom utredning, behandling, fältarbetare, chefer. Hon har också handlett familjerådgivning, kriminalvård, skola och ideella organisationer. Förutom att handleda arbetar hon som terapeut, utbildare , föreläsare och författare. Hon driver en egen podd ” Försoningspodden ” och blev 2023 utnämnd till Årets Familjeterapeut.
Fredag 22 mars
Barns rättsliga ställning i mål om vårdnad, boende och umgänge
Barn saknar både talerätt och rätt till ombud i mål om vårdnad, boende och umgänge. Frågan har diskuterats i lagstiftningsarbetet i flera decennier, men fortfarande inte lett till lagändring, trots att Sverige fått kritik av FN:s barnrättskommitté. Vad beror det på och har det någon betydelse att barnkonventionen blivit svensk lag? Varför har barn en starkare ställning i både LVU-mål och i brottmål? Skulle talerätt och/eller rätt till ombud göra någon skillnad i praktiken och i så fall vilken?
Föreläsare: Anna Kaldal, professor i processrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Hennes forskningsintresse rör rättsliga processer som involverar barn, såsom särskilt barn utsatta för våld och omsorgssvikt. Det innebär att hennes forskning spänner över familjerätt, socialrätt och straffrätt, särskilt vårdnadstvister, LVU-processer och brottmål när barn är misstänkt utsatta för brott.
Att höra barn – sensitivt och evidensbaserat
Vid utredningar av barns situation är hörandet av barnet ofta ett centralt element. Redan barn under skolåldern kan vara både tillförlitliga och informativa. Detta förutsätter dock att den vuxna samtalspartner känner till de grundläggande riktlinjer som vuxit fram genom årtionden av forskning om barn och unga som vittnen.
Under sin presentation ger Julia Korkman grundläggande fakta om barns utvecklingsmässiga förutsättningar för barnförhör, såsom deras minnesförmåga och suggestibilitet samt faktorer som inverkar på barns möjligheter att berätta om sina erfarenheter samt om hur vi bör höra såväl barn som vuxna för att få möjligast kvalitativ information. Hon ger också en överblick över hur forskningen kring barn som vittnen vuxit fram samt ger exempel på fall där det gått snett och vilken lärdom vi kan ta av dessa. Hon går igenom de forskningsbaserade riktlinjer för hur man kan undvika fallgroparna och ger konkreta exempel på hur vi lyhört kan lyssna till barn då de berättar om sina erfarenheter. Julia Korkman beskriver också de typiska fallgroparna i vilka det mänskliga tänkandet kan hamna, då vi blir benägna att bara se information som stöder vår misstanke eller förutfattade uppfattning. Genom att aktivt beakta olika alternativa förklaringar vid utredningar som gäller oro kring barn, kan vi minska risken att göra felaktiga bedömningar.
Föreläsare: Julia Korkman, docenten i rättspsykologi, arbetslivsprofessor vid ämnet juridik vid Åbo Akademi i Finland samt verksam vid Europas kriminalpolitiska institut HEUNI har både forskat i och praktiskt arbetat med barn i rättsprocesser. Hennes doktorsavhandling från 2006 handlade om hur unga barn bör höras vid misstänkta fall av sexuella övergrepp, och från och med det arbetade hon många år vid en expertenhet vid Helsingfors universitetssjukhus (Rättspsykologiska enheten för barn och unga) – en enhet som till mångt motsvarar Barnahusverksamheten men har en starkare förankring i vetenskap. År 2022 publicerade hon den populärvetenskapliga boken Minnets makt – berättelser från rättssalen där hon beskriver hur det mänskliga minnet fungerar och hur vi bör göra för att få möjligast tillförlitlig information av vittnen och andra.